Slut

Nu är det slut. Nolle-p är över. Jag har fått tillbaka mitt liv. Jag är inte helt tillbaka på fötter än, men det är på väg. Måste ta och städa rejält hemma först, diska, tvätta med mera. Sedan kan jag börja leva igen. Jag ska posta ansökan om CSN och bostadsbidrag idag. Det är ju på tiden. Terminen har ju redan börjat, även om jag inte har något exjobb än och Försäkringskassan måste ha mottagit min ansökan innan månadsskiftet för att jag ska få några pengar för den här månaden.

München Hoben

München Hoben gick bra. Åtta timmar av att sälja öl, riva biljetter, skrika åt folk att inte pissa på staketen, plocka skräp med mera... Konstigt att allt rullar på så bra. Blev lite bråk ett av passen jag hade i entrén. Vakterna tog hand om det, kanske inte på det smidigaste sättet, men de gjorde det i alla fall. Sällan man ser bråk på studentarrangemang tycker jag. Men Hoben är ju speciellt förstås.

Hemma vid två. Däckade i sängen. Lyckades stänga av väckarklockan i sömnen. Vaknade 20 i 8, 20 minuter innan vi skulle samlas för att städa upp efter München Hoben. Totalt oorganiserad städning. Totalt ineffektiv. Tycker mig minnas att det var samma sak förra gången jag jobbade på Hoben, 2004. Tog en paus från städandet vid lunch för att käka lite och för att gå på Stabens lunchtävling D-struktion. Tydligen har de inte hört talas om gruppspel. Brukar vara bra att använda sig av det för att undvika att det blir tre semifinaler. Tre semifinaler är fel. Det var C-nollan som blev lidande och åkte ut andra semifinalen de spelade. Jättetråkigt.

I och med städningen kunde vi inte avvara för många CQ till att stå i Märkesbacken

Alla var trötta och stingsliga efter nolle-p i allmänhet och München Hoben i synnerhet. Snäste lite för mycket åt vissa delar av CQ. Helst ville jag bara hem och sova. Blev dock ännu mera städning, denna gång lite mer upporganiserat. Vi fick gå hem vid fyra ungefär. Dog i sängen vid sextiden. Vaknade någon gång vid åtta kanske och åt en halv Billys panpizza, somnade igen, gick upp och borstade tänderna, pratade litegrann med min sängkamrat tror jag innan jag somnade för gott och vaknade inte förrän klockan ringde på morgonen och det var dags att gå upp och ställa sig i Märkesbacken. Dagen efter München Hoben är den dagen som försvann.

Sista riktiga dagen

Fredagen började med en dålig imitation av Mpire i Märkesbacken och fortsatte med en galen morgonsamling. Vi hade inget direkt planerat till morgonsamlingen. De fick leka Hela havet stormar och dricka Havets brus med C-vitamin. Sen hade vi inte så mycket annat att göra, men en struttande Simon med livboj runt magen och fadderister som sovit alldeles för lite och med orange brustabletter i munnen blev det ganska urflippat och jag tror ingen utom Joel kunde hålla sig för skratt.

Häfvet var på eftermiddagen. Var kul att titta på. Första parkett får man ju som fadderist. C-nollan gick inte vidare. Svårt när man får strafftillägg på tiden för att man inte har minst två personer i laget av motsatta könet, i de flesta fall tjejer. Med bara två tjej-nollan kan det bli svårt. Man ska inte tjata på nollan om nollan inte vill vara med. Vi hade en tjej med i laget. Bättre än förra året då vi inte hade en enda tjej bland C-nollan och därmed ingen tjej i laget.

På kvällen var det Gasqueologilaboration, eller kort gasquelabben. Med tanke på att lokal, mat och personal inte var bestämt förrän i tisdags blev det jävligt lyckat. Det har varit en jävla massa strul med den där sittningen, vilket har berott både på oss och på Flamman, där tanken var att vi skulle vara från början. Det enda som inte blev så bra var väl att vi inte fick något eftersläpp nu, men många drog iväg till HG efteråt.

Under gasquelabben gick CQ ut och det var dags för killarna att raka av sig skägget. Det är tradition att raka av sig skägget, men många rakade av håret på huvudet också. Vissa hade separationsångest då de skulle bli av med hår och skägg medan andra var otroligt lättade. Alla såg så annorlunda ut! Fasen vilken kick det var och ändå blev inte jag av med något hår. Men det var så skönt att få bli sig själv igen och att få skratta och le. Vi var lite ofokuserade när vi gycklade när vi kom in igen, men det gick väl rätt bra ändå.

Rakning pågår. Simon var helt klart den som blev av med störst hårmassa!

Postnollepianska symptom

Vaknade på lördagen med postnollepianska symptom - jag hade ont i halsen. Efter att ha stressat en massa och sen slappnar av, ja det är ju då förkylningen brukar komma. Som tur är gick det över under dagen och jag har inte känt något mer nu.

Fia med knuff

Fia med knuff i Vallaskogen, eller vad är det man brukar säga? En lördag om året. En dag som inte är som någon annan dag på året. Lite bittersweet. Vad som hände har redan tragglats ett antal gånger och ska inte gås in på här. Blev inte riktigt som jag tänkt mig bara. Jag återfann George Bush huvud, som RoCC byggde till kårtegen till SOF 2005. Några från FBI hade hittat den i Ryd och släpat med den till flotten utanför Kårallen. Han hade tappat ena örat och det andra hängde löst. Helt underbart att huvudet har överlevt! Såg att det låg kvar på flotten igår kväll. Undrar var den tar vägen sen. Kvällen slutade med att jag och Erik gjorde sällskap hem till honom. Bra slut på en kaotisk dag.

Hade ingen kamera med mig, så här är en bild på huvudet taget med min superbraiga mobil

Slut

Nu är det faktiskt slut. På riktigt. Under söndagen var det grillning med nollan ute i regnet. Det var skönt att få träffa dem "civilt", kunna snacka med dem och vara sig själv. Nu är nolle-p slut. Vi kommer har lite arbete kvar och vi måste gyckelträna inför nollephesten som är på lördag (men själva festen är CC:s arr). Sedan har vi pratat om att ordna en fadderifest. Vi får väl se om det blir av. Verkar som att det kan bli lite tight att hinna med innan Amiralen seglar till Thailand.

Fan vad jobbigt det har varit att vara med i CQ, men fan vad kul det har varit. Men aldrig mer! Två gånger är nog en gång för mycket egentligen.