Once I had a dream...

Förra veckan drömde jag lite konstiga saker. Mellan tisdag och onsdag drömde jag om att jag blev förföljd av en gammal tant. Hon var runt 60 år. I drömmen förföljde hon mig ute på gatan. Det kändes som att jag hade henne efter mig i en evighet. Till slut kom jag hem till min och Eriks lägenhet. Denna lägenhet existerar inte i verkligheten eftersom den låg ett par våningar upp och den jag och Erik ska flytta till ligger på bottenvåningen. Jag pustade ut en stund där hemma, men inser snart till min förskräckelse att tanten står tillsammans med en lika gammal man i lägenheten mittemot och tittar rakt på mig och Erik. Helt plötsligt är inte kvinnan kvar i lägenheten längre och jag ser att hon klättrar upp över vårt balkongräcke, typ som hon i The Ring klättar upp ur brunnen. Creepy. Jag drömde säkert om den här gamla tanten för att jag och Finan genomfört en massa intervjuer på äldre tanter och förra veckan satt vi och bearbetade materialet.

Mellan onsdag och torsdag sov Finan hos mig, för vi hade varit ute med företaget på kvällen. Denna natt drömde jag om löss. Det var andra gången på kort tid som jag drömde om att jag hade löss i håret. Kanske berodde det på att jag, innan jag somnade, låg och tänkte på vad jag har drömt om på senaste tiden. Finan och folk från vårt företag var med i drömmen, vilket antagligen berodde på att jag umgåtts med dem på kvällen. Den här gången var det inte vanliga löss i drömmen. De här lössen hade vingar och drömmen började med att Finan såg att jag hade något i håret, tog tag och tog bort lite grand och visar mig sin hand där det var flera små sådana där löss med vingar och en stor sak, nästan som en liten harkrank. Eftersom de här hade vingar spred de sig lite lättare och alla på vårt företag blir rädda för att de också ska få sådana. Sen är det någon som följer med mig till en hokus-pokus-guru som kunde hjälpa mig att bli av med de där lössen. Så jag fick sex, sju olika pulver i lite olika färger, typ som stora mängder malda kryddor. En del skulle jag blanda med vatten och dricka, ungefär som den Nutrilett som en på företaget brukar dricka, och en del skulle jag hälla i håret. Fråga mig inte varför jag har drömt om löss två gånger. Det är inte som om det har kliat ovanligt mycket i hårbottnen direkt!

Drömmar

Det brukar gå sådär lite i vågor ifall jag kommer ihåg vad jag drömmer om eller inte. Nu har jag kommit ihåg lite av mina drömmar tre nätter i rad. Natten till idag drömde jag om mormor och om familjens bortgångna katt, som levde i drömmen. Katten var tjockare än hon var när hon levde och kunde knappt röra sig. Mormor hade också svårt att gå, men av andra orsaker. Det tydligaste från drömmen är att mormor åker upp i den lilla lilla hissen till en vän högre upp i huset, medan vi andra går och när vi ska hem dunsar katten nerför trappen. Ja, inte så himla märkvärdigt.

Natten till igår drömde jag något om att vi åkte på studiebesök till brandstationen, jag och några från mitt gamla CC tror jag. Vi fick åka dit i en brandbil och det var gott om utrymme i bilen med gråa snurrstolar att sitta på. Ja, det var inte heller så himla spännande.

Natten till i torsdags hade jag den drömmen som jag minns mest från. Jag var med familjen på något sommarställe som var vårt. Vi hade packat bilen och eftersom vi hade så mycket packning var det även packat i takboxen. När vi kommer ut ser vi att någon har länsat vår takbox på grejer och stulit alla våra saker. Jag tror att det ledde till en polisanmälan, men jag är inte säker. Sen kom ett litet intermezzo med scener från sommarstället innan mysteriet skulle lösas. Det var ett riktigt stort hus visade det sig - typ en herrgård. Och tomten, låt mig säga ägorna, var enorm. Lite vibbar från någon film om överklassen på den brittiska landsbyggden för ett antal årtionden sen. Det var fullt med folk på området, så vi måste ha haft någon bjudning av något slag. Stora gräsytor och til och med kanaler som man kunde ro längst med. Och det fanns en sluss på tomten för de små roddbåtarna.

Sen kom upplösningen. Pappa hade varit lika oförstående som oss andra när vi kom ut och fann att vi blivit bestulna. Men det visade sig att han hade lurat oss allihopa. Det var han som hade tagit våra grejer! Han hade bestämt sig för att starta ett nytt liv utan oss och utan att säga något till oss och succesivt hade han tänkt att ta våra grejer med sig! Jag minns att jag efter avslöjandet var hem till hans nya lägenhet, eller om det var ett hus. Det var rätt stort i alla fall och det var inte fullt möblerat ännu, utan allt var väldigt kalt och framför allt kallt, vilket rätt väl speglade mina känslor för min far för tillfället. Jag vet inte om det var en annan kvinna med i bilden, men det skulle ju inte vara helt förvånande.

Tänk vad man kan drömma. Pratade med mamma igår och jag hörde pappa i bakgrunden och allt verkade vara lugnt. Vilken tur! Konstigt att jag inte har drömt mer om nätverk de senaste dagarna :)

Vinter

Sen som vanligt i morse. Kanske senare än vanligt till och med. Lämnar lägenheten och ser genom fönstret i korridoren att det är snö ute! Det verkar ha kommit snö, sen töat lite och sedan frusit på lite igen, för snön var jättehård och det var fruset på backen på sina ställen.

Sådan snö är inget rolig. Ska det var snö ska det vara kramsnö så det knarrar under fötterna när man går. Och så ska det vara vindstilla, sol och klarblå himmel. Det är en riktig vinterdag! Inget rätt idag. Blåsigt och mulet. Jobbigt kallt och halt när man ska försöka ta sig iväg på en halvdan cykel. Måste ta en ordentlig titt på cykeln under veckan. Kan ju vara skönt med en fungerande bakbroms i alla fall nu när det börjar bli halt...

Feima, Crescent. Så här fin var min cykel en gång i tiden

Min älskade cykel har sett sina bättre dagar. Den är inte lika älskad längre, men den har fått vara med om mycket och den har varit med länge. Sju, åtta år gammal är den i alla fall. Är egentligen sugen på en ny cykel, men det får nog vänta tills någon gång då jag har flyttat och förhoppningsvis har något förråd jag kan ställa cykeln i, så den slipper stå ute året runt, dygnet runt.

På tal om min cykel drömde jag för någon vecka sedan att Mr MacApple snodde min cykel och sålde den till en C:are. Sedan när jag faktiskt såg denna C:are med cykeln tänkte jag att jag säger ingenting, jag åker hem och hämtar ägarebeviset till cykeln så kan jag kräva tillbaka den. Men när jag kommer hem upptäcker jag att MacApple har snott det också! Sedan oroade jag mig resten av drömmen för vad han mer hade snott eller skulle sno. Analyze that, if you can!

Inatt jag drömde...

Gick upp strax innan 12 idag. Hade en skitskum dröm innan dess. Det började med att jag och mina föräldrar (tror att syster eventuellt var med också) hade varit i Pingstkyrkan. Javisst, det är ju konstigt i sig! Mina föräldrar är ju engagerade i Sollentuna missonsförsamling - en församling som helt håller på att gå under då mina föräldrar på 50+ tillhör de yngsta i församlingen.

Hursomhelst. När vi kom ut från kyrkan diskuterades det om några vänner till familjen som har en CP-skadad dotter och om hur de tvingats gå till Pingstkyrkan av "närhetsprincipen", typ som den som säger till vilken skola man tillhör (om nu det där med närhetsprincipen fortfarande finns kvar). Eftersom Pingstkyrkan var den kyrka som låg närmast var det i pingstkyrkan som det installerades en hiss för dotterns permobil och inte i den kyrka de helst ville gå till. Till saken hör att denna familj faktiskt varit verksamma i Pingstkyrkan, men jag tror att de gjort sitt val på andra grunder...

Men det är fortfarande inte tillräckligt konstigt, eller hur? Vi kom som sagt ut från kyrkan och på något sätt så visade det sig att kyrkan låg där min gamla högstadieskola låg, precis vid Sollentuna station. Om kyrkan i drömmen var samma byggnad som min gamla skola, som förövrigt numera är riven, vet jag inte. Jag noterade att det satt gula skyltar om radioaktivitet uppsatta. Ett tåg stannade vid stationen och ut väller en ström av folk som går mot ett gemensamt mål. Knäpptyst, gravallvarligt. Det var lite Auschwitz-känsla över det. Varvat med de "vanliga" gråa människorna gick människor i vad som såg ut att vara ett slags gula regnjackor.

Medan denna folkström korsar gräsmattan som ligger framför min gamla skola hörs ett krigslarm, sådär som klockan 15:00, första måndagen i varje månad, och från en högtalare någonstans hörs en röst säga "Detta är kapten nånting nånting, bla bla ... vi har tillfångatagit drottning Maragretha (?) ... bla bla". Jag får känslan av att det är ett slags Storebrorsstat á la 1984 eller V for Vendetta, där makthavarna kontinuerligt kan få ut sin information till folket och antagligen även vakar över oss. Nu verkar det som att någon kapten nånting nånting har störtat makten, men han verkar själv inte ha en trevligare agenda.

Vi smyger sakta längs väggen på skolan eller kyrkan eller vad det nu är och funderar på vad som är bäst att göra i det här läget - följa med strömmen och smälta in eller försöka fly obemärkt från platsen. Jag tror att vi tillslut kommer fram till att det är bäst att fly, vilket självklart medför att vi måste korsa strömmen av folk, eftersom det är åt det hållet vi måste gå för att komma hem.

Plötsligt stannar hela strömmen med folk och mannen i gul regnjacka som går längst fram vänder sig mot oss och vi stannar upp. Han håller i ett vapen, rostigt och dant. Jag tänker Waterworld av någon anledning. Då upptäcker jag att vi är inträngda i ett hörn. Mannen med vapnet skjuter mot oss. Han har inte allt för hög precision på vapnet, men han träffar båda mina föräldrar som faller ihop. De är döda. I panik försöker jag komma på hur jag ska ta mig ur denna situation. Då ringer min telefon och jag vaknar upp. Jag kutar upp ur sängen, förbereder mig på att låta vaken, ifall det är mina föräldrar som ringer. De behöver ju inte veta att jag ligger och sover till klockan 12.

Nummer: ej tillgängligt. Det är antagligen någon försäljare. Jag låter bli att svara, men fan vad många signaler som går fram då. Funderar sedan på ifall min dröm hade någon betydelse - mina föräldrar kanske är skadade och det kanske var från sjukhuset de ringde och det kanske var därför de envisades med att ringa så många signaler. Jag avfärdade det, men jag undrar fortfarande varför jag hade den här drömmen.