Stockholm i mitt hjärta...

Hata Berghagen och Allsång på Skansen. Men men, Stockholm är Stockholm. Trivs i Stockholm. Skulle definitivt kunna tänka mig att bo typ i Vasastan ett par år, i alla fall innan man skaffar familj.

Var in till stan idag och gick omkring i typ tre och en halv timme i sällskap av Filifjonkan 2000. (Det är min iPod som heter så, till skillnad från min bärbara dator som bara heter Filifjonkan. Min stationära dator har däremot det kreativa namnet datorn.) Tog pendeln till Karlberg och strosade omkring i Vasastan - kikade in i lite skivbutiker på S:t Eriksgatan. Knatade in till City, trängdes på Drottninggatan en stund. Till min förfäran var CD & Record Exchange på Gamla Brogatan borta! Dit gick vi alltid under ITG-tiden! Istället fanns nu en pryttelaffär där. Gick in. Köpte ett litet anteckningsblock för en 10:a. Brydde mig inte om att gå ner till Blue Fox. Köper ju aldrig något i alla fall. "Dödsmetalgrillen" är nerlagd för länge sen. Gamla Brogatan är död. Jag är en ny människa. Jag lever i en ny värld.

Var in i några fler pryttelbutiker och några skoaffärer. Fortsatte bort till Gamla stan. Tittade på feta amerikaner och undrade var alla kodak-japaner hade tagit vägen. Stor happening på slottet kanske, som alla var iväg på. SF-bokhandeln, en seriebutik och Sound Pollution. Sedan pallade jag inte mer. Tog tunnelbanan tillbaka till Centralen och sen pendeln hem.

Åkte iväg och handlade födelsedagspresenter till mig själv med mamma och med mammas plånbok senare på kvällen. Slutade med att jag fick en kamera (en IXUS 60, überliten!), ett 1GB minneskort och ett par skor. Inga paket imorgon och inga överraskningar. Men jag har ju fått en ny kamera och det är inte fy skam! Det har faktiskt redan gått och blivit min födelsedag enligt klockan på datorn. Grattis mig, 23 år!

Här hemma hos föräldrarna kan jag utnyttja min bärbara dators fulla potential känns det som (kanske ska kalla den för Filifjonkan i fortsättningen). WLAN och tre våningsplan gör valmöjligheterna stora. Jag kan sitta med datorn på altanen, i soffan, i sängen, i köket... Ja, var jag vill! Men trots att det är trevligt och trots att det är trevligt med jordgubbar, rabarberkräm, våfflor, uppsydda kjolar med mera, börjar jag längta hem till min lägenhet i Linköping. Eller ja, mina 30-gradiga 25 kvadratmeter är väl kanske inte supernajs, men det är i alla fall mitt och det är inga föräldrar som man behöver anpassa sig efter där.