Vuxen?

Igår drack jag för första gången någonsin en hel kopp kaffe! Somliga vet att jag verkligen har försökt. Många gånger. Varför? Just for fun. Just for the sake of it. Just to play well with the other children.

Jag har smuttat på många koppar kaffe, men det har verkligen inte gått att dricka en hel kopp. Första sippen brukar oftast vara OK, men sen kommer man till andra, tredje eller fjärde lilla sippen och här någonstans brukar jag rysa av den äckliga smaken och känslan (inbillning eller inte) av att kaffet landar i magen. Nu provade jag en dubbel espresso på Chocolat, som vi fick rekommenderad av den största kaffekännaren jag känner. Fördelen med espresso är att plågeriet inte är så utdraget; det är en ganska liten volym kaffe, även om det är en dubbel.

När jag tagit mig igenom ungefär halva espresson tänkte jag att om jag någon gång i livet ska dricka en hel kopp kaffe så kanske det är nu. Med hjälp av den lilla chokladbiten man fick på köpet till sin espresso på Chocolat pinade jag i mig resten av kaffet! Om jag är vuxen nu? Nej, det känns inte särskilt vuxet att vara så obstinat att tvinga i sig något som man egentligen inte tycker om, bara för sakens skull.