Klantarsel

Upptäckte just att hela förra bloginlägget inte kom med. Så, får ta och skriva om det då... Vilket klantarsel man är.

OK. Det visar sig att det är helt riktigt att i kallelsen som tanterna och farbröderna fått ut står det en helt annan lokal som vi inte ens visste fanns. Finan sprang bort till den andra lokalen för att kolla ifall det var fler som dök upp där. Medan hon var borta kom den första tanten tillbaka och de kom två personer till, som hade varit borta i den andra lokalen först. Jag serverar kaffe medan vi väntar på att Finan ska komma tillbaka vilket hon gör efter ett tag. Enligt de som var i den andra lokalen hade det inte kommit några fler förutom dessa och frågat efter vårt möte. Så, det blev total TRE personer! Vi ville ha 15!

Jag och Finan gjorde det bästa av situationen. Vi presenterade projektet och studien för de som dykt upp och pratade lite allmänt strunt också, för de var pratglada alla tre. Vi skötte oss bra och presentationen gick bra och de som dök upp var trevliga.

Det slutade med att två av tre ville vara med i studien. Jippi! Två personer. Inte mycket att bygga en studie på. Så, när man väl trodde att det hade vänt med exjobbet och projektet blir det tvärnit, mer eller mindre. Visst, vi ska intervjua dessa två personer på måndag, men det gör varken till eller från ifall vi inte får fler att intervjua snart. Vill säga något riktigt fult, men kommer inte på vad. Fan också.